gå in in väggen
Hållbar hälsa,  Hälsa,  Mental hälsa

Hur hittar man tillbaka?

Hur kommer man tillbaka då? Jag önskar att detta inlägg var en mening lång och att det svaret. Men sanningen är den att vägen tillbaka är lång. Det tar så klart olika lång tid för olika människor. Jag önskar så att det fanns en Quick fix. Det bästa hade varit att inte hamna i det från början och kanske hjälper just denna post dig. Att inte hamna i det.

När det nu var ett faktum, att stressen på riktigt hade gjort mig sjuk, både fysiskt och psykiskt fanns det inte så mycket att orda om. Att bli bra igen fick vara prio. Bör tilläggas att hela tiden ha dåligt samvete gentemot mina barn inte hjälpte processen nämnvärt. Det där med att inte stressa. För hur i hela fridens namn gör man det? När man levt ett helt liv med stress, hur tar man bort den? För det gäller att styra tankarna. Det kunde jag inte göra. Det var alltid oreda.

Stressa sig frisk

Att påskynda denna processen gick inte. Men jag ville bara må bra. Så snabbt som möjligt. Så att jag kunde bli som jag var innan. Hahahahaha! Det är ett grymt skämt. När jag insåg att hur jag var innan var det som hade fått mig sjuk. Det gjorde mig i sin tur också stressad. Kommer jag aldrig bli som jag var innan? Men det vill jag ju. Jag vill orka på samma sätt igen som innan. Ja ni förstår. Förutsättningarna för att detta skulle gå snabbt var inte speciellt bra.

Acceptans

Det svåraste var att acceptera att jag var så här nu. Att så som jag var innan inte var bra för min hälsa. Att leva på intravenöst kaffe och köra in i kaklet bara skulle göra mig ännu sämre. Men det har varit det svåraste att jag har varit tvungen att bli någon ny för att klara av det. Helt plötsligt kunde jag inte socialisera på samma sätt som innan och jag som alltid har kunnat namn på varenda människa jag mött kunde inte minnas. Jag som alltid hade bjudit in på både det ena och det andra drog mig nu undan. Jag som älskat att hitta på saker kunde i sista minuten känna extrem ångest för detsamma. Det har gått över, men minsta lilla stress påslag och det tar inte lång tid innan jag är där igen. Jag är liksom en mer dämpad version av mitt forna jag. Med en hel del minnesluckor.

Tysta hjärnan

Det första jag var tvungen att göra var att få tyst på mina tankar. För jag kunde inte sluta tänka. Men jag kunde inte heller styra dem. Jag började meditera. Första gången var katastrof, jag förstod inte alls hur detta skulle kunna funka. Jag hade en guidad meditation och rösten bad mig se tankarna som moln som flöt i himlen. Bara låt dem passera. Japp, detta ledde till en kaskad av olika tankar. Men efter ett bra tag av daglig meditation så började jag tycka om det. Inte bara tycka om det, jag behövde det för att må bra. Helt plötsligt kunde jag kontrollera mina tankar och allting var inte ett virrvarr. Jag använde och använder fortfarande en gratis app som heter smiling mind och det finns en massa olika appar som man kan prova.

En sak i taget

Detta kan låta lite klyschigt men hjälpte mig enormt. Att ta en sak i taget. Att ge sig själv tillåtelse att ta sig an en utmaning i taget. Är det så att just duscha känns som om den största utmaningen den dagen gör det och var nöjd med det. För ibland är det till synes små saker som känns som stora utmaningar. Ge dig själv en sak som du ska klara av per dag. Det räcker. Jag vet att det kan kännas som en omöjlighet speciellt när man har familj. Men grejen är att om du tar dig an mer än du egentligen orkar kommer det ta längre tid för dig att bli frisk. Att på riktigt vara snäll mot dig själv är det viktigaste du kan göra för dig själv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *